Tillbax, för att stanna!


Ja, men då har man börjat blogga igen då, efter ett väldigt långt uppehåll! Men jag måste skriva av mig någonstans.. Och dåe får de här bli de sättet.. Eftersom jag Tvingade KarroW att inaktevera min fb och byta kod på den, orkar inte med den just nu.. Ibland måste man göra något för att bryta saker och jag behöver koncentrera mig på andra saker, orkar inte va så tillgänglig hela tiden.
Nu är mitt körkort och jobb de viktigaste allt annat får komma sen, man behöver lixom få ordning på allt sånt först och främst! Har precis blivigt klar med mina kurser så nu äre dax att börja jobba, eftersom jag inte riktigt ännu vet vad jag vill plugga vidare till sen.
så jag har varit arbestslös i typ 1 vecka, och jag har aldrig kännt mig så hära världelös, fattade inte förut när folk sa till mig att de kännde sig heelt kassa för att de inte hade jobb, men nu förstår jag verkligen, finns de en värre känsla än att inte känna sig behövd?
När man bara står still och stampar på samma samma ställe!
Men jag vet att jag är bra, så jag tänker inte de här låta dra ner mig, utan jag kommer alltid på något och allt annat löser sig med tiden, Men från och med nu så är de bara saker som lyfter mig som har betydelse och ska ha någon form av plats i mitt liv de andra kan dra någon annanstans.
De är det som är de fina med livet att de är en själv som bestämmer hur de ska se ut ingen annan.. Och du kan förändra göra om, börja om gå vidare hur myCket du vill! Allt ligger i dina händer.
Så nu har jag lovat mig själv att fixa upp de här och ta de lungt inge festande eller någonting sånt på minst ett halv år, och vissa kanske tycker att de e överdrivet att man kan göra saker ändå, att man kan göra ngt ibland, eller hit och dit , men de skiter jag i för de här e mitt val och mina beslut och något jag gör för mig själv och för att investera i mitt liv och framtid, tänker inte förfalla som vissa andra gör, och bara bli likgiltig och allt som betyder något är en Heiniken eller att skaka rumpan på en tattig halv mögglig krog, De e tragiskt.. Vart tappade jag mig själv någonstans!? Hon me drömmar ambitioner? Tänker inte de låta hända, jag vet vem jag är Och jag är så myCket bättre än så. BYEE !!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback